ännu en jävla kliché . .
Nu har jag gjort det ändå, så klart. Alla dessa halvtaskiga löften som man alltid kastar ur sig, ska börja träna mer, ska börja äta sån nyttig mat, ska inte dricka så jävligt, ska alltid vara i skolan och sköta mig osv. Däribland skulle jag absolut i n t e skaffa en blogg. Det gick ju precis lika bra som alla dom andra sakerna, ha. Det känns som jag sviker mig själv med vartenda ord jag skriver nu? Men(!), jag har klarat mig något så när bra hitintills, så det lär väl gå vägen nu med. Jag har, trots allt, sedan en längre tid tillbaka haft livliga diskussioner angående just detta, med min idol/livscoach/syster. Vi kom båda fram till att detta faktiskt är nödvändigt, trots att det går emot alla mina ideal och totalt krossar min självbeaktning. Konstigt nog är det enda som stör mig nu, att jag valde att sätta mig ner och göra detta när jag är så trött att mina ögon går i kors. Asch.
Ja, i alla fall, eftersom dom förmodligen kommer göra otaliga filmer om mitt liv efter jag är död, kände jag att jag ville ge min egen version av det hela. Det känns lite tidigt att börja skriva memoarer redan, så den enda utvägen blir att skriva ner allt på en helt underbar blogg. Så på min bekostnad, här har ni!
